Har igår varit med om en mycket obehaglig olycka. Jag skulle leda en workshop för ett 30-tal anställda från Chips Ab på Åland. Vi var alla i bussen på väg till kurshotellet när en bil frontalkrockade med vår buss. Ljudet av smällen och bilden av föraren som inte hade en chans att parera sin bil på den ishala vägen kommer finnas ännu länge i minnet. Men det är inte det jag vill skriva om utan om hur fantastiskt bra krishjälpen fungerade som företagsledningen organiserade i samarbete med Medimar. Allt hanterades mycket proffsigt. Ett stort tack till Chips ledningen och Medimars personal som var på plats.
Det finns många olika reaktionsmönster efter en sådan uppskakande händelse, allt från att börja skrika, bli helt tysta och apatiska tills att börja prata oavbrutet osv. Vissa reagerar starkare och andra håller sig helt lugna och agerar mycket systematiskt. Efter att vi hämtades av en buss från olycksplatsen fördes vi direkt till krishjälp där en läkare, psykoterapeut och en sjuksköterska stod till förfogande. Det är viktigt att kunna prata av sig. Att förtränga är definitivt ett dåligt alternativ och det är fullt möjligt att olyckan kan ploppa upp när som helst igen ibland flera månader eller till och med senare.
Här några punkter att tänka på om han hamnar ut för en onormal situation (bl.a. olycka, dödsfall av en närstående människa, våldsdåd, självmord eller självmordförsök):
Berätta för andra vad du har varit med om. Vad tänkte du när det hände? Vad kände du?
Återvänd till olycksplatsen om du har möjlighet.
Prata med andra människor med samma eller liknande upplevelse.
Arbeta med rutinuppgifter på ditt jobb (om du har möjlighet)
Motionera för minska muskelspänningen.
Lyssna på hur dina närstående tänker.
Det lättar att gråta.
Ger också uttryck för obehagliga eller konstiga känslor.
(Röda Korset)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar