Endast för Pedersöreborna...

Nu går jag emot en av mina principer, att inte skriva om politik på min blogg. Men med en dag kvar till kommunalvalet kan jag bara inte låta bli att kommentera socialdemokraterna i Pedersöre. Jag vet att det finns väldigt många människor i Pedersöres kommun som läser min blogg och därför vill jag inte hålla tillbaka min kritik. Socialdemokraterna går ut med att arbeta för miljötänkandet, inget fel i det, tvärtom. Men hur kan man då vara relativt okritiskt mot byggandet av en ishall men helt emot byggandet en konstgräsplan i kommunen, just med motiveringen att det kostar mycket att värma upp en fotbollsplan och att det inte gagnar miljön (se Österbottens Tidning, fredag 24 oktober, sida 2). En ishall tar mångfaldig mera energi än en konstgräsplan. En konstgräsplan behöver uppvärmas endast under två månader (februari och mars). En ishall behöver energi under alla månader man erbjuder is. Socialdemokraterna borde verkligen först ta reda på fakta före dem uttalar sig på det sättet. En ishall producerar så mycket överloppsvärme att man kunde värma upp vattnet i en simhall med det. Skulle dem informerat sig, skulle dem också veta att man undersöker som bäst möjligheten att värma upp konstgräsplanen med just värmen som produceras i ishallen i samband med is tillverkningen. Både ishallen och konstgräsplanen kompletterar varandra och ger möjligheter för kommunens ungdomar att bedriva en meningsfull hobby. Jag tycker om man ställer upp i kommunalvalet borde man ha mera insyn i olika aktuella projekt och inte köra med klyschor som ”vi vill arbeta för miljötänkandet i kommunen” men samtidigt avslöja att man inte förstår vad man pratar om. Snack om självmål av Pedersöres socialdemokrater.

Sex minuter för en minut…

Du behöver inte bli orolig för min mentala hälsa när du läser dagens rubrik. Det finns en logik i denna ologiskt låtande rubrik. Idag har jag varit gästföreläsare vid startskottet i det nya skolåret för ungefär 120 lärare från Jakobstad. Jag föreläste i två timmar om ämnet ”Slut med skolstressen”. Jag återkommer i morgondagens blogg om vissa punkter ur innehållet. Idag vill jag skriva om arbetet bakom en sådan föreläsning. Det största beröm man kan få efter en föreläsning är förstås när åhörarna tycker att det har varit givande och intressant och när de kommenterar att de önskade att också bara kunna ställa sig inför folk och tala fritt utan fusklapp i timtals. Det är faktiskt ett av mina mål att ge åhörarna illusionen att man talar spontant. I verkligheten ligger mycket arbete bakom varje föreläsning. Det finns en tumregel som säger att det krävs sex minuter tid att förbereda sig för att kunna tala en minut. Jag tycker det kommer sanningen ganska nära. Det innebär att en två timmes föreläsning kräver ungefär 12 timmars förberedelse. Det förstår sig av sig själv att förberedelsetiden blir kortare med varje gång man har hållit en föreläsning.
På onsdag är jag inbjuden som gästföreläsare vid en tillställning för alla företagare i Pedersöre. Föredraget ska inte vara längre än 30 minuter, då är det lätt att glömma att det ligger minst 2-3 timmar förberedelse bakom det. Om nu någon tror att jag tycker synd om mig själv, drar han/hon helt fel slutsats. Det är precis tvärtom, jag tycker egentligen mycket bättre om att förbereda mig än att sen stå inför alla människor och föreläsa.