fredag 18 april 2008

Burnout har inget med arbetstimmar att göra

Jag är fortfarande utslagen på grund av mitt diskbråck. Ryggen gör fortfarande mycket ont men jag vet att smärtorna försvinner så småningom igen. Det finns mycket tid övrigt nu när jag inte kan röra på mig. Jag använder tiden för att läsa artiklar som jag har satt undan för att kunna läsa sen en gång när jag har tid. Nu har min kropp ”ordnat” det så att jag har all tid i världen. Läste idag bland annat en intressant undersökning om burnout syndromet (Dr. Nossam Peseschkian). Där kom man fram till att antalet arbetstimmar inte alls är en riskfaktor och därmed inte har en betydelse för vem och varför man drabbas av burnout. Arbetar man 70-80 timmar i veckan betyder det inte att risken för burnout ökar.
Undersökningen visar att målet resp. målen man sätter upp är den största boven i burnout dramat. Det betyder inte att man i framtiden skall undvika att sätta upp mål. Tvärtom, men målen skall inte vara begränsade på jobbet. Sätt upp mål för de följande livsområden: a)din hälsa/din kropp d.v.s. sätt exempelvis upp ett mål hur många timmar du vill sova eller motionera per dygn; b) dina relationer d.v.s. reservera tid för människor som betyder mycket för dig även då när du har väldigt mycket att göra. Sunda människorelationer är något som ett vaccin mot burnout; c) meningen med livet d.v.s. människor som hittar en mening med livet har en mycket hög stresströskel. Ett bra tipps: skriv ner ett fiktivt tal din egen 80-års födelsedag. Vad är det du vill uppnå med ditt liv?
Tar man de tre nämnda faktorer till sitt hjärta ökar man inte bara chansen att kunna undvika en burnout, man ökar samtidigt också sin livskvalitet avsevärt.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tror att det är väldigt viktigt att man njuter av det man gör när man arbetar; att man går in i det man gör till 100% och att man med facit i hand är nöjd med det man gjort.
Burnout,är det inte synonymt med schackmatt?

Christoph Treier sa...

Jag hoppas inte att burnout är synonymt med schackmatt. Är man schackmatt betyder att det är slut för gott. Det behöver det inte vara när man har burnout. Det går att komma tillbaka efter en burnout även om det tar tid och man borde ha hjälp av en expert.

Simon sa...

Hej! Slank in på din blogg här då jag nu fick nys om den, budskapet är enkelt... men tåls att konkretiseras om och om igen som du gör. ;)

Detta inlägg berörde extra mycket något som jag kom att fundera över just innan jag läste det. I söndagens Hbl (del 2) var det en stor artikel om terapeuten Tommy Hellsten. Sådär i korthet belyste han 'självändamålet som driver ekorrhjulet', mao. det att många idag accepterat att människovärdet är vad man gör istället för vem man är.

Direkt efter att jag läst artikeln slank jag in på din blogg, och frågan slog mig: Anser du att man kan/bör tillämpa dina tankegångar på mål som inte enbart berör karriären? Svaret kom här. ;)

Händer det sig att du blir tvungen att uppmuntra/uppmana en klient att omvärdera sina målsättningar? (OK, du skrev i något inlägg att att målsättningarna måste vara ens egna... men det kan ju ibland vara svårt att veta om de är genuint egna eller av omgivningen inpräntade.)

Christoph Treier sa...

Hej Simon,
jag svarar gärna på din fråga om det händer att jag måste uppmuntra någon att se över sina målsättningarna. Det finns främst två orsaker för det: Det visar sig ganska ofta att målet inte är genuint självvalt utan att det är partnern, chefen, läkaren eller en tränare som egentligen står bakom det hela. Den andra orsaken är att målet inte är realistiskt för just den människan, d.v.s. att det är för högt eller (vad som händer mycket oftare...)för lågt valt.