En ny studie bland läkare i Tyskland visar att de mår sämre än de flesta andra yrkesgrupper. De lider själv under sjukdomar som de egentligen förväntas behandla sina patienter för, som psykiska problem, utmattningsdepression (burn-out) och alkohol- och drogmissbruk. De blir sjuka på grund av omänskliga arbetsbelastningar, sade Dietrich Hoppe (president för det tyska läkarförbundet, BÄK) vid gårdagens kongress för kirurgi i Berlin.
Siffrorna är skrämmande:
15 procent av alla läkare har allvarliga alkohol eller drogproblem.
Risken för självmord är för kvinnliga läkare fem gånger större än i andra yrkesgrupper, för manliga läkare är risken tre gånger större. Konkret betyder det att det finns ungefär 200 läkare som begår självmord i året i Tyskland. Var tredje läkare befinner sig i riskzonen för ett så kallad burn-out, var sjunde drabbas för eller senare av det. Trots att en läkare med ganska enkla medel kan diagnostisera en utmattningsdepression, har de svårt att realisera när de drabbas själv. Och ännu värre, när de insjuknar vägrar de att uppsöka en annan läkare på grund av deras yrkesstolthet.
Jag vet inte hur sjuka läkarna i Finland är men jag blir mycket bekymrad när man läser denna tyska studie.
torsdag 23 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tror du inte att en stor del av läkarnas hälsoproblem kan bottna i att de har blivit uppsatta på ett omänskligt piedestal, de har blivit förklarade till gudar under åtskilliga decennier, kanske sekel.De förväntas ju nästan att vara allsmäktiga som kan rädda patienter att bli fullständigt friska igen. Personligen så tror jag att det har blivit en stor belastning för dem. Förväntningarna på dem är stora och de försöker naturligtvis leva upp till dem så gott det går. Då blir de egna problemen förträngda osv. En rent mänsklig aspekt som vi alla drabbas av om vi får förutsättningar att bli uppsatta på särskilt piedestal. Du kan inte visa dig svag, helt enkelt och när krafterna inte räcker till så tar man till droger och så är man i ekorrhjulet.
Att deras arbetsbörda många gånger är mera än vad de flesta klarar av underlättar förstås inte den egna situationen.
Hej Karin,
som vanligt, en knivskarp analys från din sida och mitt i prick. En läkare förväntas att ha allt under kontroll, inte minst de egna känslor och bekymrar. Yrkesstoltheten och imagen tillåter helt enkelt inte att begära hjälp av en kollega.
Skicka en kommentar