Att vara lycklig för framgång med sig

När jag förberedde i eftermiddags en föreläsning som jag ska hålla på torsdag läste jag en intressant artikel som jag gärna vill dela med mig en sammanfattning (The Benefits of Frequent Positive Affect: Does Hapiness Lead to Success?; Psychological Bulletin 2005, Vol. 131, No. 6, 803-855). Psykologer drar där slutsatsen att det inte är framgång som gör lycklig utan att lyckliga människor ofta belönas med framgång i arbete, relationer och hälsa. Ett antal amerikanska forskare analyserade studier och experiment med totalt 275.000 försökspersoner. Resultatet var något överraskande. Det är inte hård arbete och goda prestationer som för med sig att vissa människor blir lyckliga. Det är snarare så att de som redan är lyckliga belönas ytterligare med att också bli resp. vara framgångsrika.
Det beror främst på att människor med positiva attityder har en positivare syn på omvärlden och därmed reagerar mera sensibel på belöningar som kommer från omvärlden. De ser snarare möjligheter än svårigheter. Allt det för med sig att dessa människor bemöter andra människor mycket positivare och ”provocerar” med det en positiv reaktion hos motparten. Studierna visar att lyckliga människor lyckas redan i skolan bättre, de får lättare jobb, de värdesätts högre på arbetsplatsen och har därmed bättre chanser att avancera. Lyckliga människor är mera produktiva, är bättre ledare och nöjdare med sina arbeten. Lyckliga människor är mera hjälpsamma och visar ett starkare socialt engagemang och har i deras tur fler vänner och får mer stöd när de hamnar i svårigheter. Inte nog med det, lyckliga människor förfogar också över en bättre hälsa och stabilare relationer.
Allt det är förstås mycket generaliserat men det visade sig tydligt att det finns ett tydligt samband mellan att vara lycklig och ha framgång. Hur definieras en lycklig människa i psykologin? Det är människor som upplever så gott som dagligen positiva känslor som glädje, stolthet och intresse. Däremot upplever de mera sällan negativa känslor som ångest, bitterhet, besvikelse och de mera sällan arga och ledsna. Intressant i detta samband: hur länge de ovanstående känslor håller i sig är mera avgörande än hur intensiva de är.