Dags igen för utmaningen

Nu är det dags igen för min årliga åländska ”högstadievecka”. Jag tycker att det inte finns tuffare utmaningar än att ställa sig frivilligt framför 100 högstadieelever som samlas i ett auditorium och försöka fånga deras intresse under 90 minuter. Och det inte bara en gång utan åtta gånger. Det blir femte året i rad som jag utsätter mig för det här. Rubriken på föreläsningen är ”Vad bra att jag varken röker eller snusar” och målet är främst att uppmuntra alla elever som inte rökar att fortsätta sitt rökfria liv och bekräfta dem att de är på rätt väg. Lyckas jag sen på köpet att den ena och andra av de redan rökande eleverna bestämmer sig att sluta så är det en mycket välkommen bonus.
Jag tycker om ungdomarna i högstadieåldern – om man får träffa dem personligen öga mot öga eller i små grupper. Men de kan utvecklas till monster när de uppträder i stora grupper och man känner sig ganska ensam när man står ensam på scen och mitt emot sig 100 högstadieelever. Jag tycker inte det minsta synd om mig eftersom jag gör det helt frivilligt. Men jag kan inte låta bli att uttrycka min beundran för alla högstadielärare som står varje arbetsdag inför denna utmaning.