Att få sparken på en söndag...

Ibland får jag höra saker som jag nästan blir mållös men nu i början av veckan fick jag höra om en händelse som gör mig både mållös och mycket arg. Jag fattar inte hur man kan behandla en människa så helt utan respekt. En kvinna kallades i söndags (!) på ett möte där hennes förman sade upp henne med orden: ”du får sparken”.


I varje ledarskapskurs lär man sig att välja en bra tidspunkt för känsliga samtal med sina medarbetare (och att säga upp någon går nog utan vidare under kategori känsliga samtal). Med bra tidspunkt menas det att man ser till att man finns på plats ännu i minst 2-3 timmar efter samtalet för att kunna bemöta eventuella frågor som kommer upp. Ofta är det så att man måste smälta kritiken eller i det här fallet uppsägningen en stund men sen kommer det upp frågor och funderingar som man gärna vill ha svar på. Men får man mitt på en söndag ett sådant chockbesked så är man alldeles ensam och har ingen att bolla med.

Jag blev så otroligt arg när den berörda kvinna berättade om söndagens händelse. Kvinnans arbetskamrater har märkt att förmannen redan en lång tid har mobbat den nu uppsagda kvinnan men av ångest att också bli utsatt för mobbning vågade de inte att ingripa.